Ubbes livsstil

Du, Ubbe, har en del mycket oroväckande vanor som jag nu hoppas att det blir ändring på. Du skrev i brevet till mig att du verkligen ville ha en förändring, och det är en bra början! Nu när jag gett tips för hur du ska genomföra ändringarna till ett gladare och sundare liv är det dags för dig att ta tag i det. Med en vilja av stål och mycket motivation är jag säker på att du kan klara det, även om det är en riktig utmaning.

Vi lägger dina gamla hälsoskadliga vanor bakom oss för att välkomna ditt nya liv som en hälsosam och glad man. Dessa saker borde du göra som en början på dina nya vanor:

• Knäövningarna
• På något sätt umgås med arbetskamrater, familj eller vänner. Kom ihåg vad jag skrev i inlägget övervikt om att ringa dina vänner.
• Äta hälsosam och varierad kost. Middagarna du ska laga utifrån tallriksmodellen och recepten jag angivit ska du ta med till jobbet i en lunchlåda. På det sättet sparar du både pengar och tid.
• Motionera enligt anvisningarna och få in träningen som en del av vardagen;

o   Gå och handla mat och posta brev till familjen

o   Undvik hissar och rulltrappor och prioritera att gå

o   Om du ska åka långt, parkera en bit (ca 1-2 km) eller hoppa av några stationer tidigare och gå den sista biten

o   Ta raster på jobbet då du går på promenader med en arbetskamrat

o   Var mer aktiv i huset, städa, vattna blommor och laga mer komplicerad mat. Gör det mer fräscht så att du längtar att komma hem. Hemmet ska vara en fristad där du slappnar av.

o   Om känner dig redo kan du skaffa husdjur, möjligtvis hund. Den innebär en massa ansvar, du kommer vara tvungen att gå hem på raster och promenera vilket både du och hunden kommer ha nytta av och tycka är kul.

•            Hitta en hobby som du uppskattar. Kanske kan du anmäla dig till en serie matlagningskurser eller fotokurser där du har möjlighet att umgås bland folk?
•            Eventuellt resa och upptäcka nya kulturer, miljöer och nya männsiskor.

 

 Hör av dig om du behöver inspiration eller stöd. Jag önskar dig all lycka!

/Moa

 Alla delar i kroppen samverkar och bildar tillsammans ett system som jobbar för att vi ska fungera. Alla olika delar utför arbeten som gynnar andra delar. Ett exempel är matspjälkningen. Den finns för att vi ska få i oss näringsämnen som tas upp av blodet utanför tarmen.  Blodet för alla näringsämnen till kroppens celler som tillsammans bildar vår kropp, däribland musklerna. Några exempel på muskler är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen och tungan. Den gör att vi kan göra oss förstådda och känna smaker, vilket vi behöver för att avgöra om maten är lämplig att ätas. Om det ändå skulle komma in bakterier eller virus i kroppen finns immunförsvaret där för att ta kål på dem. Immunförsvaret oskadliggör och tar bort främmande ämnen så att ingenting i kroppen ska smittas eller infekteras av bakterier eller virus.

Man skulle kunna fortsätta så här hur länge som helst. Kroppen innehåller så otroligt många delar som alla är av stor betydelse för att helheten ska fungera!

För att få kroppen att må bra gäller det att ta hand om den. Det gör man genom att ha en balanserad livsstil. Alla faktorer, det vill säga sömn, motion och intag av mat måste balanseras så att kroppen ska kunna göra sina uppgifter. En viktig faktor till ett glädjefyllt liv är att ha en frisk kropp.

Motionen behövs för att ge kroppen styrka och för att förbränna energi. Vår kropp liknar en maskin som är byggd för rörelse. Den mår bäst när vi använder och anstränger den. Matintaget måste balanseras efter motionen för att ge oss precis så mycket energi vi behöver och inte lagra den som fett. Om vi motionerar utan att äta tillräckligt får vi inte i oss nog av de näringsämnen vi behöver för att fungera. Träningen får då negativ inverkan istället för positiv. 

Sömnen är ett läge då vi vilar upp oss så att kroppen kan utföra de viktiga uppgifterna dag efter dag. Sömnen krävs för att helheten ska fungera.

Allt detta bidrar till ett gladare humör och starkare psykisk hälsa vilket ger en bättre vardag!  

 
/Moa

Depression är en sjukom som gör att man ofta känner sig nere och har ångest.  Den kan förekomma i samband med att något ledsamt hänt, i hård stress, konstant fysisk smärta eller före en annan sjukdom som är på väg att bryta ut. Knappt hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas någon gång i livet och behandlas med hjälp av speciella mediciner. Depressionen skiljer sig mot att vara lite deppig eller nere, utan är i en allvarligare grad som är ihållande. Hjärnans signalsubstanser kommer i obalans vilket påverkar aptiten, känslolivet, initiativförmågan och sömnen.

Orsaker och åtgärder

När och hur en person drabbas av depression är olika. I ditt fall låter det som, likt de flesta andra fall av depression, att det är många olika faktorer som påverkat din psykiska hälsa;

·           I ditt brev till mig fick jag en uppfattning om att du nästan aldrig träffar andra människor. Den sociala kretsen som vänner och familj är otroligt viktigt, som stöd när man går igenom något jobbigt och för att man ska känna behörighet. När man är med vänner brukar man känna sig gladare och lättare att ta sig igenom vardagen. Därför vill jag att du ska åka och besöka släktingar och familj som en start och ringa till dina gamla vänner för att se hur de står till och fråga om ni kan ses. Precis som jag skrev i inlägget om övervikt ska du flytta till kontoret. Där kommer du lättare kunna ta kontakt med personer på ett naturligt sätt och träffa nya arbetskamrater.

 ·           Du har även brist på fritidsintressen. För att livet ska kännas kul och lätt måste man ha saker man tycker om att göra, då man kan koppla av och bara ha roligt! I inlägget om övervikt skrev jag att du skulle ta dig ut och simma, på stranden eller i en simhall. Det är något du tycker om att göra och som tränar dina muskler och hjälper dig med förbränningen.

 ·           Du kan också bli fadder till ett barn eller ett djur som ligger illa till. Med din generösa inkomst har du råd att ge pengar till någon som behöver dem mer än dig. På det sättet kan du känna dig lättare inombords och upptäcka att du behövs. När du skänker pengar vet du att de går till ett bra ändamål och det kan göra jobbet roligare och mer betydelsefullt.

 ·           När din vän gick bort blev du förstörd och drog dig bort från dina vänner och familj. Det är hemskt och sliter på dig, självklart. Men du har rätt att leva ditt liv sunt och glatt ändå! Att släppa taget om sorgen och minnena kan vara svårt att ta tag i på egen hand. Därför råder jag dig att träffa en terapeut som kan hjälpa dig att prata ut. Med terapi kan du få hjälp att axla bördan och sorgen vilket kan göra dig lättare till mods så att du kan gå vidare med ditt liv.

Läkemedel finns också som hjälp på traven. Du kan klara det, det vet både du och jag!

Depression kan ligga bakom många problem

Att depressionen påverkar ditt liv vet vi redan. Men när du motverkar depressionen motverkar du också många andra problem. Depressionen kan orsaka smärtor i olika delar av kroppen. Känslor som otillräcklighet gör ofta att man tänker att man inte är värd något, vilket kan leda till att man inte längre känner att man behöver ta hand om sig själv. Att motverka depressionen och få en större social krets kan ge dig större motivation att ta hand om dig själv, dvs. träna, ha koll på matvanor, sova ordentligt och mer.

Kom ihåg, du är inte ensam om att ha gått igenom detta. Många miljoner människor har gått igenom detta före dig, och går igenom det just nu, precis som du gör. De allra flesta kommer ur depressionen, liksom andra problem, med lite stöd och en hel del styrka!

 

Källa

-            Vårdguiden http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Depression/

-             1177 http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

-            Web4health http://web4health.info/sv/answers/bipolar-dia-depression.htm

 

/Moa

Sovandet är kroppens återhämtning. Det är väldigt viktigt för att vi ska kunna fungera som vi ska. Hjärnan måste få vila, återhämta sig och bearbeta intrycken under dagen. Trötthet gör att vi blir mer mottagliga för stressande och påfrestningar. Därför sover vi ca en tredjedel av våran livstid, för att kroppen ska kunna återhämta sig till att arbeta, dag efter dag. Även om alla behöver mycket sömn, varierar det från individ till individ hur mycket sömn man är beroende av. Barn och tonåringar som utvecklas och lär sig som mest behöver flest timmar sömn.

 

Kroppens återhämtning

Under djupsömnen, som är en av tre stadier av sömnen, återuppbyggs och återhämtas kroppen. Då arbetar hjärnan långsammare och stresshormonerna sjunker till en låg nivå. Du sover som bäst när du varit uppe länge och på rätt tidpunkt. På dagen är kroppens ämnesomsättning hög, och på natten låg, vilket bidrar till en djupare sömn.

Tonåringar är extra beroende av sömn på grund av deras konstanta utvecklande. Under sömnen produceras könshormonerna som sköter utvecklingen av kroppen.

Kroppen fungerar sämre utan sömn

Vid sömnbrist får kroppen mycket svårare att utföra arbete, både fysiska uppgifter som att springa och mentala uppgifter som matteproblem. Sömnen påverkar även hjärnans mättnads- center och blodsockernivån så att vi blir hungrigare, och känner oss mer sugna på sötsaker när vi är trötta.

Vi kan inte bestämma över när vi blir utmattade och inte. Men vi kan göra mycket för att få en så god sömn som möjligt vilket gör att vi blir mer utvilade. Här är ett par tips för en god natt sömn:

• Försök slappna av en timme innan du går och lägger dig så att din kropp och hjärna hinner slappna av och släppa taget om dagens händelser och jobb.
• Skriv ner alla måsten på en lapp till dagen efter. Då slipper du hålla kvar allt medans du sover.
• Undvik att göra läxor eller läsa jobbpapper i sängen, den ska vara en återhämtningszon där man släpper taget om vardagen och pustar ut.
• Ha regelbundna sov- respektive uppstigningstider då vi mår allra bäst om vi har regelbundna rutiner.
• Minska koffein intaget under dagen och drick inte energidrycker timmarna innan du ska sova. Alkohol gör att du lättare somnar men den gör sömnen mer ytligt och mindre djup.
• Sov i ett mörkt, svalt och tyst rum. Om du har för varmt är det svårt att somna.
• Motionera lagom. Kroppen behöver då mer återhämtning och gör det lättare att komma in i djup sömn.

 Källa

-          Vårdguiden http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Somn/#close

-          Umo http://www.umo.se/Kroppen/Somn/

/Moa

Ryggont - Ubbe

Ryggont är ett väldigt vanligt problem som sällan beror på någon sjukdom. Nästan alla kommer att ha ont i ryggen någon gång i livet när de burit något tungt eller vridit sig i en onormal vinkel. Ca 8 av 10 personer har någon gång haft ont i ryggen på ett eller annat sätt. De flesta sorters ryggproblem går över efter ett tag men det finns även allvarligare sådana. Ett lite allvarligare och mer ihållande problem är diskbråck. Vid diskbråck har en disk mellan två kotor gått sönder och det kan då krävas en operation eller andra åtgärder.  

Orsak

Att ha ont i ryggen kan ha många orsaker. Forskningen har inte kunnat förklara de höga siffrorna av drabbade. Grovarbetare drabbas lika ofta som stillasittande arbetare, och kvinnor lika ofta som män. Smärtan kan ha orsakats när du vridit dig i någon speciell vinkel eller att när lyft något mycket tungt, men detta är en väldigt liten sannolikhet. Det mest sannolika i ditt fall är inte överbelastning, tvärt om. Du har antagligen underbelastat din rygg. Ryggen måste tränas för att vara frisk vilket du inte har gjort på länge!

Åtgärd

För att undvika smärtan måste du röra på dig. Det är inte bra för ryggen att vara stillasittande utan gör bara smärtorna värre! Fysisk aktivitet är det allra bästa för att ryggen. Om du börjar gå till jobbet och motionera, så som jag sagt att du ska göra, kommer din rygg att smärta mindre efter en period. Under tiden då du precis påbörjat motionen kan ryggen smärta mycket och därför bör du få smärtstillande utskrivet för att minimera det onda. Men för att minska problemet ytterligare om du fortfarande lider av det efter ett fåtal veckor, rekommenderar jag att du tar kontakt med en sjukgymnast eller en kiropraktor som kan ge dig råd och tips. För vidare information om dina nya vanor angående motionen, ta en titt på inlägget övervikt.

Du kan faktiskt också hjälpa din rygg genom att må bra psykiskt. Vid stressiga och jobbiga perioder i livet går man ofta och spänner sig mycket vilket kan bidra till smärta i ryggen och andra ställen på kroppen. Detta kan du läsa mer om här.

 

Källa

-          1177 http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-ryggen/

-          Unimed http://www.unimed.se/index.asp?page=66

-          Sbu http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Ovrig/Akut-rygg--och-nacksmarta/#4

/Moa

Blodtryck kallar vi trycket i blodådrorna när blod pumpas ut och in genom hjärtat. Trycket som är högst uppstår när hjärtat pumpar ut blod i artärerna och det lägsta uppstår när förmaken fylls på igen. Blodtrycket ökar med åldern, vid stress och när man är aktiv.

Orsak
Högt blodtryck kan ha flera olika orsaker. Livsstil, matvanor, stress och övervikt är några saker som påverkar det hela och som du kan göra något åt. Genom att ändra din livsstil kan du få ett lyckligare och hälsosammare liv och du sänker samtidigt ditt blodvärde.

Symptom
Oftast har man små symptom, som lätt huvudvärk och trötthet, men vid väldigt högt blodtryck kan man må mycket illa, ha svår huvudvärk, vara trött och ha svårt att andas. Högt blodtryck ökar även åderförfettningen. Det gör att blodkärlens väggar blir hårdare och mindre elastiska. Hjärtat behöver då jobba hårdare för att pumpa runt blodet. Detta ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdomar och försämrar blodcirkulationen i benen.

Åtgärder
Ditt höga blodtryck oroar mig mycket då det, tillsammans med dina andra problem som övervikt och rökning, kan ge dig otroligt stora problem om du inte gör något åt detta. Livsstilen och vikten är något du kan ändra på för att minska blodvärdet. Ett antal studier visar att personer som går på en kost med mindre kolhydrater lättare får ner sitt blodvärde. Detta är väldigt viktigt för att du ska minska dina risker för sjukdomarna och skadorna du riskerar att få om du har högt blodvärde. Det finns faktorer du inte kan påverka som arvsanlag och kön men de flesta går att påverka, bara man vill;

• rökning
• höga kolesterolvärden
• diabetes
• kraftig övervikt
• felaktig kost
• stillasittande livsstil
• hög alkoholkonsumtion
• högt saltintag

Undersökningarna visar också att regelbunden motion som promenader, cykling och simning sänker trycket en del. Om du följer mina anvisningar kommer du påverka trycket positivt och därmed minska riskerna för de olika sjukdomarna.

 

Källa

-          Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 255

-          Kostdoktorn http://www.kostdoktorn.se/blodtryck http://www.kostdoktorn.se/13-studier-lchf-bast-for-vikt-blodfetter-och-blodtryck

-          1177 http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hogt-blodtryck/

/Moa

Ubbes övervikt

Övervikt betyder att man väger mer än man borde väga för att kroppen ska må så bra som möjligt. Övervikten tas på stort allvar för att det kan medföra risker för allvarliga sjukdomar och andra påfrestningar på kroppen som gör att vi mår sämre. För att vi ska kunna leva vårt liv friska och glada borde man ha ordentliga sovvanor, träna och ha en bra balans mellan förbränning och intag av mat.

 

Träning

Träningen fungerar som kroppens lyckopiller. När man tränar frigörs endorfiner som stimulerar hjärnan så att man känner lycka. På det sättet bidrar träningen både till vår fysiska hälsa och vårt psykiska välmående. Men det kan vara svårt att börja med en hårdstart när kroppen inte är van att röra sig. Dra upp träningen i steg istället och börja med några gånger i veckan, ca 2-7 beroende på träningsform och kvantitet.

När man tränar är det viktigt att man hittar en träningsform som man själv tycker är rolig. Det underlättar en hel del om man ser fram emot passen där man ska anstränga sig. Därför tycker jag att simning verkar vara den träningsform som passar dig bäst till att börja med.

Du skrev till mig och berättade om din livsstil vilket var det första steget mot ditt nya liv, att veta att det måste förändras. Motionen och dina andra skador och problem hänger ihop, så det är extra viktigt att du följer anvisningarna jag har anpassat åt dig. Här kommer information om hur dina nya träningsvanor ska se ut. Detta kommer att påverka dina vardagliga vanor också, men detta måste göras om du vill få en bra hälsa.

 

• Du berättade att du tycker om att simma. Simning är en bra aktivitet eftersom att det är en lagom ansträngande, anpassningsbar, mångsidig och rolig sport. När man simmar kan man välja själv vilken nivå man vill anstränga sig på och bara genom att byta simsätt kan du träna nästan alla muskler i kroppen. Något annat som gör det lättare att utföra prestationen är om du simmar med någon. Därför får du en uppgift, att ta kontakt med de gamla vännerna från tiden innan du tog avstånd från dem. Du ska försöka få med dig dem till simhallen så att ni kan träna tillsammans.

 

Köp ett årskort på närmsta simhall. Dit ska du gå, inte ta bussen eller annat fordon, minst 3 gånger i veckan som första steg. I simhallen ska du vara 45 minuter och simma längder på 50 meter. Vattenpauser får du ta när du vill, men de ska inte förekomma mer än 4 gånger eller ta mer än två minuter vardera.  På somrarna ska du ta dig ner till stranden minst en gång i veckan, möjligtvis en utomhuspool.

 

När du simmat ska du stretcha. Det gör man för att musklerna ska sträckas ut efter att ha spänts när de används. Stelhet och skador kan uppkomma om man låter bli att stretcha på ett långt tag, detta kan vara en av anledningarna till din meniskskada.

 

• Ring din chef och be om att bli förflyttad till kontoret. Jag kan tänka mig att många av de andra anställda jobbar hemifrån, kanske kan du dela kontor med någon om det inte finns kontor till dig? Eftersom att kontoret ligger ca två kilometer ifrån dig är det självklart att du ska gå dit. Du ska gå upp så att du kan vara vid kontoret vid halv nio och ta med dig en matlåda med mat från gårdagen (se måltidsförslagen längre ned). Du kan även cykla några enstaka gånger om du har lust eller om det regnar.

 

•  Regelbunden träning som ökar för varje månad. Samtidigt som du simmar ska du ut och jogga två gånger i veckan samt göra övningen plankan som tränar ryggens och magens muskler. Plankan går till så att du lägger dig på mage med armbågarna som stöd mot golvet. Sedan lyfter du kroppen så att det enda som nuddar golvet är tårna och nedre delen av armarna så som bilden visar nedan.  Den gör du i tre rundor, var och en 30 sekunder lång. Dina spring- rundor ska vara minst tre kilometer långa. Varannan vecka ökar du med en springtur tills att du är ute och joggar fem gånger i veckan.

Bild: Egenritad

Matvanor och kost

Övervikt ska man inte motverka endast genom att motionera överdrivet. Man måste äta nyttigt i bra mängd samtidigt som man motionerar. Det gäller att balansen är bra. För att veta hur stora portioner man bör ta och hur olika delar av kosten ska delas upp kan man ta hjälp av tallriksmodellen. Denna rekommenderar hur våra måltider bör vara för att kroppen ska vara på topp. Ens egen tallriksmodell ska, för att vara så nyttig som möjligt, anpassas efter hur mycket kalorier vi bränner per dag.



 I maten vi äter finns näringsämnen som gör att kroppen fungerar som den ska. Det är cellerna i vår kropp som behöver dem. Allt i hela kroppen är uppbyggt av celler. Alla organ, skelettet, naglar, hår och tänder etc består av celler. Organen hjälper till exempel till med att göra så att vi kan tänka, känna smärta och äta, därmed få i oss näringsämnen till cellerna som bygger upp oss. Skelettet håller upp kroppen så att organen sitter på rätt plats och så att vi kan röra oss. Alla celler i kroppen har uppgifter som får oss att leva vidare. Till exempel behöver hjärtats celler näring för att kunna pumpa runt blodet i blodådrorna. Blodet transporterar näring från tarmen och syret från lungorna till alla celler i kroppen för att de ska hålla igång cellandningen. Cellandningen omvandlar näringsämnen till energi som går åt till matspjälkningen, blodomloppet, nervsystemet och en massa andra faktorer som får oss att fortsätta fungera. Allt hänger alltså ihop!

 Näringsämnena vår kropp är beroende av är kolhydrater, fett, vatten, protein, vitaminer och mineraler. Alla näringsämnen är nyttiga för oss i lagom mängd. Kolhydrater och fett är energigivande näringsämnen. De står för att ge kroppens celler ork att arbeta. Proteiner är också viktiga för cellerna genom att vara cellernas uppbyggnadsmaterial.  Kolhydrater i överdriven mängd orsakar ökad vikt och ett sötsug. Sötsuget orsakas av snabba kolhydrater, som gör att blodsockerhalten går upp direkt eftersom att sockret kommer direkt ut i blodet. Långsamma kolhydrater är däremot det man bör satsa på. De gör att sockerhalten i blodet går upp långsamt och håller sig uppe länge, alltså står man sig längre på dem.

Bild: Egenritad


Du, Ubbe, borde ha en tallriksmodell som innehåller lite kolhydrater till att börja med. Jag har skrivit olika förslag som du kan välja till de olika måltiderna; frukost, lunch och middag. Titta på tallriksmodellen och dela upp måltiderna efter den.

 

 Bild: Egenritad

 

Frukost

• Fil med müsli, vatten och en frukt
• Hårdbröd med ost, skinka och gurka och juice
• Fullkornsbröd med ägg och kalkon
• Havregrynsgröt med kanel och mjölk
• Frukostdrink

 
Lunch, middag

•    Ceasarsallad
•    Pastasallad
•    Fisk med rotfrukter i ugn
•    Rotfruktsgratäng
•    Fullkornspasta med köttfärssås
•    Skaldjursgryta med potatis eller fullkornspasta
•    Tacos med fullkornsbröd och grönsaker och lätt crème fraische
•    Kyckling med jordnötssås och bulgur

Efterrätter (endast en dag i veckan)

• Fruktsallad
• Grekisk yoghurt och lite honung ringlad över nötter. Ev. frukt som tillbehör
• Gurka och morötter med dipp
• GI pannacotta
  
  Ingredienser:
  5 dl lättgrädde
  2 gelatinblad
  0,5 dl sötningsmedel
  1 vaniljstång
  
  
  Gör så här:
  
  Lägg gelatinbladen i vatten i 5 minuter, häll upp grädden i en kastrull och ha i sötningsmedlet, ta bort kastrullen från plattan och ha i gelatinbladen, de ska smälta. Häll upp blandningen i 4 glas och ställ in i kyslåpet, de ska stå där i 3 timmar tills pannacottan stelnat. Sedan är det bara att frossa i pannacottan, som är en höjdare för smaklökarna.
  
  
  Anledning till åtgärderna och dina nya vanor

 Träningen och kosten är otroligt viktig för dig. Som du lever nu är helt oacceptabelt, du mår dåligt både psykiskt och fysiskt. Om du fortsätter som du gör, dvs. äter för mycket, inte tränar alls på något sätt och känner dig deprimerad ökar dina risker kollosalt för att få hemska farliga sjukdomar som i sin tur kan orsaka en tidig död. Överviktiga personer har 2-3 gånger högre risk att dö i förtid än vad normalviktiga personer gör. Ett par sjukdomar man löper risk att få när man är överviktig är cancer, astma, hjärt- kärlsjukdomar, fertilitetsproblem och högt blodtryck. Ditt höga blodtryck har förmodligen orsakats av din övervikt vilket du kan läsa mer om här. Fetma är en sjukdom du riskerar att få om du äter mer än vad du förbränner. När man fått fetma ökar risken för andra sjukdomar som till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck, åderförkalkning, blodfettsrubbingar, belastningsskador och förfettning av levern. Hjärtat behöver arbeta hårdare för att få runt blodet i kroppen vilket sliter på det och gör det sårbarare. Därför får man lättare stroke, även kallat hjärtattack och det kan man dö av.

 Psykiska hälsan påverkas

Med hjälp av vetenskapen är det nu bevisat att kropp och själ hänger ihop. När du simmar och gör saker du tycker om hjälper du dig själv psykiskt. Du blir gladare och får lättare att träna, du får motivation. När du ringer dina gamla kompisar kan det kännas tungt till en början. Men när du sedan börjar vara med människor du tycker om igen kommer du att känna dig bättre till mods och lättare att ta dig igenom vardagen. Detta är ännu en anledning till att du ska vara ute på promenader och simma mer då naturen  ger energi och tid att slappna av mellan jobb och stress. 

Källa

-          Sund  http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=329&tem=2

-          Vårdguiden http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Overvikt/

-          Smärtfri http://www.smartfri.se/info/ovrigt/traning-for-den-som-vager-for-mycket/

-          Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 241, 242, 243

-          Egna erfarenheter

-          1177 http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fetma/?ar=True

 

-          Web4health http://web4health.info/sv/answers/ed-other-obesity-risks.html

-         Matklubben http://www.matklubben.se/matprat/dessert-godis_och_baktips__21/nyttiga_efterraetter__2171.html 


/Moa

Huden som skydd

Huden är ett organ som sitter längst ut på kroppen och är uppdelat i tre olika lager. Lagren kallas överhuden, läderhuden och underhuden.  Hudens främsta uppgift är att skydda kroppens innehåll och för att hålla ihop det till en individ. Men den har väldigt många uppgifter som gynnar oss. Att en fjärdedel av våran kroppsvikt utgörs av huden och att huden tar upp så pass stor plats gör den till det största organet i vår kropp. 

 

 Överhuden

Överhudens översta lager kallas hornlagret. Det lagret består av döda celler som blivit påverkat av hornämne som är ett slags protein. Detta är ett effektivt sätt för att inte överhuden ska bli för tjock. Lagret som finns under det döda lagret som vi ser är lagret med levande celler. I blod dess nedre del ligger tillväxtlagret, där alla celler skapas. Allt eftersom fler celler skapas trycks de äldsta uppåt och tillslut dör de.

 I överhuden finns pigment. Pigment är det färgämne som gör huden brun. Det är ett skydd mot UV-ljuset i solen, som är skadligt för oss. UV-strålningen kan bland annat ge oss hudcancer. Huden blir brunare ju mer UV-ljus som träffar den eftersom att vi ska öka skyddet mot den.  

 Det finns många som väljer att sola solarium på vintern för att vara bruna även när solen inte längre är särskilt stark. Solarium är en maskin med lampor som skickar ut UV-ljus. Men om man gör detta för ofta, mer än 10 gånger per år ökar riskerna för hudcancer mycket. Huden åldras också i förtid om man solar för mycket, i solarium eller på stranden.  

 Du har nog hört att man inte ska sitta inne för mycket av mamma eller pappa någon gång. En av anledningarna till detta är att solens strålar, med UV-ljus i, bildar D-vitamin i huden vilket är nyttigt för oss. Alltså är ljuset bara skadligt för oss i för hög dos.

 
Läderhuden

Läderhuden sitter under och är tjockare än överhuden. Den består av proteintrådar som är starka och elastiska för att den ska vara lätt att böja. Dessa trådar minskar ju äldre vi blir. Huden blir då mindre elastisk, och det är därför gamla människor ofta är rynkiga.

 Läderhuden är det mellersta lagret vilket gör det väldigt passande att det innehåller mycket blodkärl. De behövs för att ge cellerna i huden näring och syre, precis som vilka andra celler som helst. Blodkärlen hjälper också till att hålla huden i rätt temperatur genom att reglera hur mycket  som passerar genom dem. När vi fryser drar kärlen ihop sig för att blodet ska färdas i mindre mängd genom huden.

Hårsäckarna är som små påsar där hårstråna växer ut. De sitter ihop med pyttesmå muskler som späns vid kyla och därför reser hårstråna sig när vi blir kalla. När hårstråna reser sig kallas det att vi får gåshud.

 
Svettkörtlarna sitter i läderhuden. De producerar svett som är ett effektivt medel för att inte överhettas. Vid avdunstningen av svett går det åt värme vilket gör att vi blir kylda. Svett luktar inte när det först kommer på huden. Bakterier som lever på huden och livnär sig på ämnen i svett bildar avfallsämnen som utsöndrar lukten vi associerar med svett.

Underhuden

Underhuden innehåller fettceller som lagrar fett. Fett fungerar dels som reservenergi för kroppen men isolerar även mot kyla.  

 

Källa

-         Huddoktor http://huddoktor.com/patient/Läderhuden/247.html

-         Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 274, 275, 276, 277



/Moa

Vad är meniskerna?

En menisk är en del som sitter i knäet. Menisken liknar broskets vävnad och består av vatten, kollagen och proteoglykaner. Den fungerar som en stötdämpare, ger lite stabilitet i knäet och som en utfyllnad mellan två ändar på benen som inte passar ihop på rätt sätt.  

 

Orsak:

I de flesta fall brukar meniskskador orsakas av vridvåld i sammanhang med någon lagsport eller idrottsaktivitet. Man kan också få problemet om man översträcker sig inom knäområdet.

Ubbes orsak:

 Efter vad jag har fått veta om din livsstil så har du troligtvis fått skadan efter en uppresning från hukande läge eller någon annan ställning du rest dig från hastigt. En annan teori är att du kan ha vridit knäet i någon onormal vinkel. Men det finns också en annan anledning som är möjlig. Fetma kan orsaka belastningar i lederna vilket kan leda till att de lättare skadas vid vridning och andra vinklar. Vikten ger knäna större belastning och de blir därmed sårbarare. Detta är ännu en anledning till varför du ska börja ändra din livsstil, omedelbart.

Eftersom att din läkare sade till dig att du har miniskskada antar jag att du har ett par av symptomen jag beskrev här nedanför. Därför har jag lagt till övningar och andra saker du kan göra för att ditt knä ska bli bättre eller kännas av mindre.

 

Symptom:

·         Smärta när du gör djupa knäböj, översträckning eller vidrörelse på knät

·        Minskad rörlighet i knäleden

·        Smärta vid belastning

·        Låsning i knäet

·        Svullnad

·        Nedsatt styrka i främre lårmuskeln

 

 

Åtgärder

För att träna upp den skadade menisken bör man träna i steg och öka allteftersom. Gör alla övningar varje dag enligt instruktionerna. Eftersom att du inte har skrivit om att knäskadan påverkar ditt gående så mycket hoppar jag över de första övningarna för de allra svåraste fallen.

Steg 1, första dagarna.

 

Steg 1 - övning 1

Sitt på kanten av ett bord och sätt det skadade benet snett nedåt mot golvet så att det är rakt. Spänn benet så att knäleden pressas nedåt en aning och vinkla foten uppåt. Sedan lyfter du benet långsamt uppåt tills att den är ca 15 cm från golvet. Upprepa övningen 20-25 gånger per runda, varav du ska göra 3 rundor per pass. Passen ska göras 3 gånger per dag.  

 


Steg 1 - övning 2

Ställ dig på en bänk eller liknande med något du kan hålla i dig i så att du inte tappar balansen. I trappan är ett bra alternativ. Stå med tårna på trappsteget/bänken och resten av foten utanför. Håll med båda händerna i räcket eller någon form av handtag. Sedan skjuter du ifrån så att du står på tå. Om detta inte alls känns av i knät kan du testa att stå på en fot och göra detta. Upprepa övningen 20-25 gånger per runda, varav du ska göra 2 rundor per pass. Passen ska göras 2 gånger per dag.

 

  

Steg 2 – veckorna ca 2-4

Steg 2- övning 1

Ställ dig på en balansplatta och gör stora och små cirkel rörelser med fötterna. När du känner att du fått in balansen försöker du stå på ett ben, och gör detsamma. Försök att stå still på plattan ca 30 sekunder. Upprepa ca 5 gånger per pass. Passen ska göras en gång per dag.

 

  

Steg 2 - övning 2

Lägg fram två madrasser eller något annat väldigt mjukt på golvet så att man sjunker ner, eventuellt en tjockmatta. Börja gå långsamt och öka sedan i steg så att du till slut joggar med högre knän. Gör detta i 3-5 minuter, en gång per dag.

 

 

    

 

Steg 2 – övning 3

Gå upp och ner i snabbt tempo på en låda eller trappsteg, runt 15 cm högt, och turas om vilken av fötterna som går först. Upprepa 20 gånger per runda varav du ska göra 2 rundor per pass. Passet ska utföras en gång per dag.

 

 

Steg 3 – Veckorna ca 4-12

Här bör du kunna träna i mer alldaglig form. Under denna period då du gjort knäövningarna har du varit tvungen att utföra små fysiska övningar. För både din vikt, ditt välmående, ditt humör och dina flesta andra problems skull bör du nu skaffa ett kort på närmaste gym. Där kan du göra övningar på styrkemaskiner så att du och ditt knä vänjer sig vid det. Läs gärna mer om träningen och vikten  i de andra inläggen jag gjort.  

 Källa:

-          Rehband Medical http://medical.rehband.se/SkadeGuide.aspx?m=11679&a=13346

-          Lj http://www.lj.se/index.jsf?childId=8885&nodeId=31511&nodeType=12

-          Läkarhuset http://www.lakarhuset.com/docs/rehab_akut_meniskskada.pdf



/Moa

Signaler som styr

Nervsystemet är ett ord som vi kallar ryggmärgen, hjärnan och nerverna gemensamt. Nervsystemet behövs för att våra olika delar av kroppen ska kunna få kontakt med varandra på ett effektivt sätt och samarbeta som en enhet. Nerver finns överallt i oss, de gör att vi känner smärta, kyla och annat som vi behöver veta för att skydda oss. Att nerverna finns överallt längs våran hud gör att vi känner direkt när vi håller på att skadas, till exempel när vi bränner oss, skrapar oss eller sticker oss.

 Cellerna behöver skicka kontakt till varandra vilket de kan göra med hjälp av hormoner (via blodet) eller elektriska impulser som är det snabbaste sättet. En nervimpuls kan ha hela 100 meter per sekund i hastighet!

 

Hjärnan

Hjärnan är den huvudansvarige mekanismen för hur vi ska agera vid olika tillfällen. Den är alltid verksam även om vi inte är medvetna om det, vare sig det gäller när vi tränar eller sover. När vi sover krävs det att hjärnan är igång för att vi bland annat ska kunna drömma. Under sömnen går en femtedel av energiförbrukningen till att försörja nervsystemet. Hjärnan består av olika delar; lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. De olika delarna har olika uppgifter som du kan se här nedanför.

• Storhjärnan har två olika delar. De kallas höger och vänster hjärnhalva. Därför finns hjärnbalken som håller fast båda delar med otroligt många nervceller som går igenom den. Storhjärnan, liksom alla andra delar av hjärnan, består av nervceller. Just denna del lagrar sina nervceller precis vid ytan vid grå barken. Den grå barken lagrar alla minnen och tänker. Storhjärnan lagrar våra minnen, framkallar våra upplevelser, står för en del av våra logiska tänkanden när vi löser matematik och gör så att vi kommer ihåg hur saker är. Till exempel, om vi ser en ros, kommer vi ihåg att den luktar blommigt och gott, att taggarna är vassa mm. Denna del av hjärnan är vit för att en stor del av nervcellerna är täckta i fett.   
• Lillhjärnan samordnar impulser från bland annat ögonen, balansorganen och musklerna. Detta är en väldigt viktig uppgift då skelettmusklerna behöver få rätt information för att hålla kroppens balans.
• De saker som sker i kroppen men som vi inte kan påverka styrs av hjärnstammen. Den kontrollerar hunger, törst, sexualdrift, tarmarnas aktivitet, andningen och blodtrycket vilket gör den till en väldigt viktig del av hjärnan. Men den har också ett stark samarbete med hypofysen, en körtel som bildar hormoner.

Impulser

Hjärnan tar emot signaler från sinnesorganen som fungerar som antenner. Sinnesorganen tar emot signaler från omgivningen och gör om dem till elektriska impulser. Impulserna skickas genom nerver till det centrala nervsystemet som består av hjärnan och benmärgen. De nerver som impulserna färdas via kallas för sensoriska nerver.

När vi duckar för att något kommer flygande mot oss är det impulserna som reagerar. När sinnesorganen skickar impulser till hjärnan tolkar den signalerna. Det är så vi utför handlingar när vi känner att vi eller att någon vi bryr oss mycket om är i fara. Då skickar det centrala nervsystemet signaler till våra muskler via något som kallas motoriska nerver. De kontrollerar vår fysiska rörlighet.

Reflexer

De signaler som omedvetet går till musklerna är reflexer. De sker utan att hjärnan fått tolka signalerna, utan kommer då direkt från ryggmärgen. Detta sker ofta när nerverna i kroppen känner att de är i fara. Nerverna skickar då signaler till en sensorisk nerv i ryggmärgen som skickar vidare impulser till en motorisk nerv. Den motoriska nerven som tar emot impulserna har direkt kontakt med musklerna i kroppsdelen som är i fara. Inte förrän efter att reflexerna agerat registrerar hjärnan vad som hänt, därför kan man säga att reflexerna är ”snabbare än tanken”.    

 

Källor

- Pfizer http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____1663.aspx

-  Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 288, 289, 290, 291, 292


/Moa

I en människa finns det ca 5 liter blod. Blodet pumpas runt av hjärtat. Hjärtmusklerna skickar ut en tryckvåg genom att spännas och det är vad vi känner när vi tar puls. Blodets uppgifter är väldigt viktiga för oss. Det transporterar näringsämnen till delarna på kroppen, värmer oss och hjälper till i immunförsvaret genom de vita blodkropparna.

Blodomloppet är uppdelat i två kretslopp, stora kretsloppet och lilla kretsloppet. Det lilla kretsloppet består av lungor och hjärta medan det stora består av hjärta, tarmar, vävnader och organ.

 

Blodets väg genom kroppen

1.      Det första som händer när man andas in är att blodet tar upp syret och lämnar samtidigt ifrån sig avfallsämnet koldioxid. Koldioxiden lämnar kroppen när man andas ut.

2.      Blodet åker sedan mot hjärtat där det skjuts vidare till hela kroppens celler. De blodkärl som leder blod bort från hjärtat kallas artärer och brukar ritas röda på bilder.

3.      När syret lämnats ut till cellerna så att de kan utföra sitt jobb förs blodet vidare mot tarmen. I tarmen hämtar det upp näringsämnen.

4.      Blodet delar upp sig och ger på så sätt näringsämnen och syre till alla vävnaders och organs celler. Blodet förs ut till varje del i kroppen genom kapillärer som är de minsta blodkärlen i kroppen. De är så små att vi inte skulle kunna se dem.

Precis som vilka andra celler som helst behöver vävnaderna och organen syre och näringsämnen för att få helheten att fungera. Alla delar, oavsett om det är en liten nervtråd eller hjärtat behövs för att vi ska må bra!

5.      Blodet tar med sig koldioxid tillbaka mot hjärtat i blodkärl som kallas vener och brukar ritas blå på bilder.

6.      I hjärtat får blodet mer fart mot lungorna.

Den här resan upprepas varje dag så länge vi lever.

Blodets innehåll

Blodet innehåller till största delen blodplasma. Det är en svagt gulfärgad vätska som består av vatten till 90 procent och andra näringsämnen, bland annat proteiner. Vätskan utgör den största delen av blodet, där blodkropparna flyter fritt.

Alla vita blodkroppar är mycket viktiga. De två huvudtyperna i vita blodkroppar, granulocyter och lymfocyter, är båda en del i immunförsvaret. Immunförsvaret har som uppgift att känna igen och döda infektioner, virus, bakterier eller sjuka kroppsceller som cancerceller. Alla vita blodkroppar har faktiskt en liten uppgift i immunförsvaret.

De röda blodkropparna innehåller ett färgämne som kallas hemoglobin. Det är detta färgämne som färgar blodet rött. De röda blodkropparna transporterar syret vi får när vi andas till alla celler i kroppen och tar med resterna av cellandningen (koldioxid) tillbaka så att vi kan andas ut det.

Blodplättarna får blodet att levra sig när vi blöder så att vi blir mer tåliga och inte förblöder för minsta lilla sår.

Hjärtat

Den muskel som sitter på vänster sida ovanför bröstet och bredvid axeln är hjärtat. Hjärtat är ungefär lika stor som en knytnäve och har bara har en uppgift, dock en viktig sådan; att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra rum som kallas vänster förmak, vänster kammare, höger förmak och höger kammare.

Pulsen
Pulsen är det vi känner när vi sätter två fingrar mot halsens sida. Den orsakas av hjärtat när det pumpar blodet runt i kroppen. Vilopulsen är pulsen vi har när vi vilar, dvs när vi inte anstränger oss fysiskt. En genomsnittlig person har ca 70 slag per minut i viloläge och därför säger man att den personen har 70 i vilopuls. När man tränar påverkas musklernas celler så att de inte behöver lika mycket syre för att klara sina uppgifter. Därför slipper hjärtat jobba lika hårt för att pumpa runt blodet som för med sig syret. Detta kallar vi kondition.


Vener
Blodkärl som leder blod mot hjärtat kallas vener. Kapillärerna sluter sig ut till venerna igen och tar det tillbaka mot hjärtat. I venerna hjälper musklerna till att få tillbaka blodet till hjärtat. Hjärtats pumpning är inte tillräckligt kraftfull för att pumpa tillbaka det igen, så därför klämmer musklerna på venerna och får blodet att fortsätta framåt.  Klaffarna finns också där för att hjälpa till. De får blodet att åka i rätt riktning genom att öppna och stänga sig, så som bilder visar.

 

 
Taggarna som går ut från venens väggar kallas klaffar och det röda är muskler som spänner sig för att  trycka vidare blodet.

Artärer                                               
Artärer är blodkärl som leder blod ut från hjärtat. Den största artären kallas aortan, som är början på hela blodomloppet. Den sitter närmast hjärtat. Det är den som förgrenar sig mer och mer till de blir kapillärer.

Förmaken och kammarna
Hjärtats fyra rum kallas förmak och kamrar. Hjärtat är uppdelat i två halvor, vänster halva och höger halva. Höger är den halvan som sitter närmast höger arm. Den högra sidan av hjärtat brukar ritas blå på bilder medan den vänstra ritas röd. Förmaken tar in blod från venerna, sedan åker blodet till kammarna som skickar ut det till artärerna.

 Klaffarna
Klaffarna får blodet att åka i rätt riktning genom att automatiskt stänga sig när blodströmmen vänder. De sitter mellan förmaken, kamrarna och blodkärlen som går ut ur hjärtat. Det finns två typer av klaffar, segelklaffar och fickklaffar.

 Fickklaffarna sitter där lungpulsådern lämnar höger kammare och där aortan lämnar vänster kammare.

 Segelklaffarna sitter mellan båda förmaken och kamrarna. De har fått sitt namn efter att de ser ut som ett segel med trådar längs kanterna som fäster i muskelbuntar. När hjärtat dras samman trycks de ihop så att seglen blir täta.   

Visste du att:

·      Ljudet vi hör som vi associerar med hjärtats slag hörs inte på grund av pumpningarna som många tror, utan på att hjärtklaffarna stängs.

·      Hjärtat är ungefär lika stor som en knyten näve.

·      Ett hjärta slår ca 2,5 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid.

·      När man är 80 år har hjärtat transporterat drygt 200 miljoner liter blod.

·      Ju större djuret är desto färre hjärtslag har det. Blåvalens hjärta slår 9 gånger per minut medan kolibrins hjärta slår 1200 gånger när den ”flaxar” som snabbast.

·      En pacemaker väger ca 20 gram och den första gången den opererades in på en patient var 1958.  

 

 

  Källa:

-          1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/

-          Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 252, 253, 254

-         
-          Allt om vetenskap http://www.alltomvetenskap.se/hjartat.aspx?article=1040  

-          Hjärt- lungfonden http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Sa-fungerar-hjartat-och-lungorna/Hjartat/

-          Titano biologi. Av: Henriksson, Anders (2008) sid. 254, 255

-          1177 http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/?ar=True
- Nationalencyklopedin (NE)

/Moa

Matspjälkningssystemet

Matspjälkningssystemet är namnet för matens långa väg genom kroppen. Det behövs för att vi ska kunna ta upp alla näringsämnen som maten innehåller. Men för att vi ska kunna ta upp ämnena måste ibland molekylerna först delas upp i mindre delar för att blodkärlen strax utanför tarmens väggar ska kunna ta upp dem. Detta sker med hjälp av enzymer. De kontrollerar de kemiska reaktionerna i kroppen och delar upp proteiner, fett och en del kolhydrater vars molekyler är för stora för att tas upp. När kroppen har tagit upp alla näringsämnen blir den resterande delen som inte behövs till avfallsämnen. Avfallsämnen kommer för det mesta ut genom urinen eller genom ändtarmen. Näringsämnena behövs för att vår kropp ska kunna fungera bra, både när vi är friska och när vi är sjuka eller skadade. Här ska jag försöka förklara hur det går till!

 

Munhålan

I munhålan tuggas och sönderdelas maten. Smak- och luktsinnet kontrollerar om maten är okej att äta. Vi känner oftast av om maten är för gammal, innehåller bakterier och andra saker som gör att maten är skadlig för oss. När vi känner lukt eller smak av mat utsöndras saliv från spottkörtlarna. I saliven finns ett enzym så kallad amylas som börjar med att bryta ner de första kolhydraterna, stärkelse.  

Matstrupen

I matstrupen finns muskler längs väggarna som leder ner till magsäcken. Musklerna späns och pressar på det sättet vidare maten neråt. Det är därför det fungerar att stå på händer och ändå få maten till magsäcken, allt tack vare de effektiva musklerna.

Magsäcken

När maten landar i magsäcken rör sig musklerna i väggen så att maten blandas samtidigt som magen bildar saltsyra. När maten påverkas av saltsyran kan den döda eventuella bakterier och andra ämnen i maten som inte är bra för oss. Magsaften innehåller också enzymer som påbörjar nedbrytningen av proteiner.

Tolvfingertarmen

Tolvfingertarmen har fått sitt namn genom att den är ungefär lika lång som 12 fingrar på bredden. I tolvfingertarmen tillkommer bukspott från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Bukspottet har olika egenskaper. Den kan neutralisera saltsyran med basiskt och den har även olika enzymer i sig som sönderdelar protein, fett och kolhydrater. Utan saltsyran slipper tarmens väggar skadas av den genom frätning. Gallan är nästan precis som diskmedel eftersom att det sönderdelar fett i små droppar. På det sättet blir det enklare för fettet att delas upp i ännu mindre delar av enzymerna.

Tunntarmen

I tunntarmen avslutas nedbrytningen av fett, kolhydrater och protein. Som jag tidigare nämnt tas de sönderdelade näringsämnena upp av blodet som rinner utanför tunntarmens väggar.

Tjocktarmen

Där tjocktarmen och tunntarmen möts finns en liten kort snutt av en tarm som troligtvis ingick i våra förfäders tarmsystem. Den kallas blindtarmen. Man vet inte vad den har för funktion idag.

Tjocktarmens främsta uppgift är att suga ut nästan allt vatten ur maten. Det är väldigt mycket, tarminnehållet består vid det här laget till 80 procent av vatten. När vattnet sugits ut blir avföringen lagom hård så att den kan komma ut på ett bra sätt. Det gör att vi inte behöver dricka lika mycket som om vätskan följt med avföringen.

I tjocktarmen lever även goda bakterier som är nyttiga för oss. De påverkar oss positivt eftersom att de äter näringsämnen vi själva inte haft nytta av och samtidigt tillverkar bra ämnen, bland annat K-vitamin.

Ändtarmen    

Avföringen lämnas genom ändtarmen.


Källor:
- Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 244
- Folkbildning. http://www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm 

/Moa

Skelett och muskler är något som ingen människa kan leva utan. Hjärtat är till exempel en muskel. Med hjälp av hjärtat transporterar blodet näringsämnen och syre till kroppens olika delar. Hjärtat, liksom hjärnan, skyddas av kraftiga ben kallade kraniet och revbenen. Skelettet håller upp hela kroppen, gör så att musklerna och andra vävnader och organ hålls på plats. Det skyddar även ömtåliga organ med hjälp av stommen. Skelettet består faktiskt av celler, små byggstenar som hela vår kropp är uppbyggd av. Cellerna som lagrar kalk mellan dem vilket blir till den hårda vävnad vi kallar skelettet. Skelettbenen är ihåliga. Inuti dem finns benmärgen, och i benmärgen finns stamceller som bildar blodkropparna.

Källor

- Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 278

 

Lederna gör skelettet rörligt

Det som gör skelettet rörligt är lederna. De sitter i slutet på ett ben och i början till ett annat, för att hålla ihop dem och samtidigt få dem att kunna böja sig i olika vinklar i förhållande till varandra. Det ger också skelettet stadga för att göra hållningen så stabil som möjligt. Mellan varje ben finns olika delar av leden som gör det lätt att böja våra ben, armar, fingrar och tår med mera. En led består av ledbrosk och en ledspalt med ledvätska. Brosket är hårt och halt vilket gör att det inte låter eller skrapar när vi rör oss men gör även att ytorna hållbarare. Lederna gör alltså så att benen kan röra sig med hjälp av ändarnas form. De sitter som pusselbitar mot varandra, som i bilden nedan. Den delen som är formad inåt som en grop kallas ledpanna och den som buktar ut är ledhuvudet. Runt om leden sitter en skyddande väv, nämligen ledkapseln. Denna är ett skydd mot eventuella smällar och förhindrar att leden hoppar ut eller gör skadande rörelser. Vissa ställen på ledkapseln stärks av ligament/ledband.

 
De viktigaste lederna i kroppen är nackleden, ryggradslederna, axelleden, knäleden, höftleden och armbågsleden.

Källor

 -1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/ 

Benmärgen

Ryggmärgen är en svampaktig massa som finns inne i alla kroppens ben. Det finns två typer av benmärg, varav den ena är en gul benmärg som är rik på fett. Den finns mest hos vuxna. Hos en nyfödd är hela benmärgen röd, men den blir gulare ju äldre man blir. Den svagt röda benmärgen har som uppgift är att producera blodkroppar. Det finns tre olika sorter av blodkroppar; vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

Källor

- Barncancerfonden http://www.barncancerfonden.se/Fakta/Fragor-svar/Varfor-maste-man-transplantera-benmarg-hos-vissa-barn-med-leukemi/

- Cancerfonden http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Leukemi/Sa-fungerar-Leukemi/  

- Nationalencyklopedin http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=126452&originalURI=/benm%25C3%25A4rg

Musklerna ger upphov till rörelse

Det som gör att vi kan röra oss är musklerna som skapar rörelser genom att dra ihop och sträcka ut sig. Det är omöjligt att leva utan dem. De hjälper oss med allt möjligt, att pumpa runt blodet, att röra oss, att prata och en massa annat. Tungan, hjärtat och biceps är exempel på muskler.  Muskler, senor, skelett, leder och fogar bildar tillsammans det vi ibland kallar Rörelseapparaten. Musklerna hjälper inte bara till med att röra oss utan även stadga åt skelettet, skyddar inre organ, att tala, utrycka känslor med hjälp av miner och kroppsspråk och att hålla värmen. Det finns tre typer av muskulatur.

·         Hjärtmuskulatur: Hjärtat är uppbyggt av. Hjärtmuskulaturens cellers sammandragningar skapar en tryckvåg som pumpar ut blodet. Uthållig och stark muskel, men kan inte styras av viljan.

·         Skelettmuskulatur: De flesta stora muskler som finns i armarna och benen är skelettmuskulatur. Sitter fast på bildväven i skelettet och kan styras av viljan. Ej uthållig, dock väldigt snabb.

·         Glatt muskulatur: Finns i många rörformade håligheter i kroppen, bland annat i luftstrupen, matstrupen och tarmsystemet. Kan inte styras av viljan. Är uthållig men långsam. När denna muskulatur drar ihop sig kan den påverka luftintagningen såväl som lufttömningen och blodflödet i kärlen. Får tarm och urin innehållet att pressas vidare.

 


Kul att veta

·           Musklerna utgör halva vår vikt.

·           Det är nervimpulser som styr när cellerna i muskulaturen ska dra ihop sig.

·           En enda nervtråd kan faktiskt styra flera hundra muskelceller i samma muskel.

·           Vår kropp innehåller ca 600 skelettmuskler.

 

Källa

-          1177  http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/ 

-          Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Glatt_muskulatur

/Moa 

 

Rökning

Rökning är skadligt och innebär en risk som många inte är villiga att ta. Vi har alla hört att cigaretter är dåliga för kroppen. Man kan tro att det är enkelt att kunna avstå när vi vet hur skadligt det är. Men för många rökare är det svårt. Den som en gång fastnat i ett beroende av nikotin och cigaretter kan ha svårt att sluta, även om de innerst inne vet att det inte är bra. Rökningen kan ha flera olika anledningar; som en avkoppling och ett sätt att komma undan en stressig vardag, som en kompensation för att någonting ledsamt och jobbigt har hänt, som en belöning för att man har gjort något bra eller någon helt annan anledning. Rökningen skapar både ohälsa och död i samhället. Varje dag dör ca tiotusen människor av rökning vilket motsvarar ca 5 miljoner dödsfall per år i värlen. Ca 6000-7000 personer per år dör i förtid i Sverige på grund av detta. Men vet vi egentligen vad det är i cigaretterna som är hälsofarligt? Vad kan vara så farligt att endast några om dagen kan orsaka så pass många dödsfall? Det ska jag försöka förklara.

 

Bild källa: http://www.flickr.com/photos/15708236@N07/2747317786/sizes/z/in/photostream/ 
Av: Jphilipg på Flikr

Vad gör cigaretten så farlig?

Cigaretterna innehåller en hel del ämnen som skadar oss. De skadar olika delar i kroppen beroende på vilka egenskaper de har. Här är några av ämnena:

 
Ammoniak: Irriterar slemhinnorna i bland annat näsan

Nikotin: Mycket giftigt i för stora doser, samt lika beroendeframkallande som kokain enligt undersökningar. Orsakar kräkningar, darrningar, krampanfall och ibland döden. Efter tio sekunder från det att rökaren andats in nikotinet finns det i hjärnan.

Nitrosaminer: Cancerframkallande

Formaldehyd: Cancerframkallande

Glykol: Skadar nervsystemet och njurarna

Arsenik: Nervskadligt och cancerframkallande

Kolmonoxid: Kan i koncentrerad form blockera de röda blodkropparna vilket leder till att syreomsättningen i kroppen försämras

Tjära: Fastnar i lungorna och om man röker 1 paket om dagen i ett år får man i sig en deciliter tjära.

Vätecyanid: Ett gift som förr i tiden användes som avrättningsmetod i gaskamrarna.

 

 

Några negativa saker med rökningen:

Dyrt
Hälsoskadligt och dödligt (bl.a muncancer,lungcancer, kol, skador på organ)
Tänderna blir bruna
Man får lättare rynkor
Andedräkten försämras
• Blodcirkulationen försämras
• Konditionen försämras
• Högt blodtryck

Få hjälp att sluta röka

 Har du bestämt dig för att sluta röka är det svårt att göra det utan stöd eller hjälp. De flesta söker hjälp hos en psykolog, ringer för att få stöd via telefon eller har någon närstående som hjälper och håller koll på hur det går. Om du vill ringa och få hjälp via telefon kan du ringa till Sluta-röka-linjen på: 020- 84 00 00. Eller om du ringer från mobil: 0771- 84 10 10. Det kostar som ett vanligt samtal.

Hejsan allihopa!
Här är det bara att fråga mig om du behöver ha svar på något. Skriv och kommentera så ska jag försöka svara på det så bra jag kan med hjälp av mina kunskaper och erfarenheter. Frågorna kan till exempel röra ämnen som;

• Blodomloppet
• Hjärt-kärl sjukdomar
• Matspjälkningssystemet
• Mentalt välmående
• Signaler till hjärnan
• Passande träningsformer
• Huden
• Skelett och muskler

M.V.H /Moa