Ubbes livsstil

Skelett och muskler är något som ingen människa kan leva utan. Hjärtat är till exempel en muskel. Med hjälp av hjärtat transporterar blodet näringsämnen och syre till kroppens olika delar. Hjärtat, liksom hjärnan, skyddas av kraftiga ben kallade kraniet och revbenen. Skelettet håller upp hela kroppen, gör så att musklerna och andra vävnader och organ hålls på plats. Det skyddar även ömtåliga organ med hjälp av stommen. Skelettet består faktiskt av celler, små byggstenar som hela vår kropp är uppbyggd av. Cellerna som lagrar kalk mellan dem vilket blir till den hårda vävnad vi kallar skelettet. Skelettbenen är ihåliga. Inuti dem finns benmärgen, och i benmärgen finns stamceller som bildar blodkropparna.

Källor

- Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 278

Lederna gör skelettet rörligt

Det som gör skelettet rörligt är lederna. De sitter i slutet på ett ben och i början till ett annat, för att hålla ihop dem och samtidigt få dem att kunna böja sig i olika vinklar i förhållande till varandra. Det ger också skelettet stadga för att göra hållningen så stabil som möjligt. Mellan varje ben finns olika delar av leden som gör det lätt att böja våra ben, armar, fingrar och tår med mera. En led består av ledbrosk och en ledspalt med ledvätska. Brosket är hårt och halt vilket gör att det inte låter eller skrapar när vi rör oss men gör även att ytorna hållbarare. Lederna gör alltså så att benen kan röra sig med hjälp av ändarnas form. De sitter som pusselbitar mot varandra, som i bilden nedan. Den delen som är formad inåt som en grop kallas ledpanna och den som buktar ut är ledhuvudet. Runt om leden sitter en skyddande väv, nämligen ledkapseln. Denna är ett skydd mot eventuella smällar och förhindrar att leden hoppar ut eller gör skadande rörelser. Vissa ställen på ledkapseln stärks av ligament/ledband.

 
De viktigaste lederna i kroppen är nackleden, ryggradslederna, axelleden, knäleden, höftleden och armbågsleden.

Källor

 -1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/ 

Benmärgen

Ryggmärgen är en svampaktig massa som finns inne i alla kroppens ben. Det finns två typer av benmärg, varav den ena är en gul benmärg som är rik på fett. Den finns mest hos vuxna. Hos en nyfödd är hela benmärgen röd, men den blir gulare ju äldre man blir. Den svagt röda benmärgen har som uppgift är att producera blodkroppar. Det finns tre olika sorter av blodkroppar; vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

Källor

- Barncancerfonden http://www.barncancerfonden.se/Fakta/Fragor-svar/Varfor-maste-man-transplantera-benmarg-hos-vissa-barn-med-leukemi/

- Cancerfonden http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Leukemi/Sa-fungerar-Leukemi/  

- Nationalencyklopedin http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=126452&originalURI=/benm%25C3%25A4rg

Musklerna ger upphov till rörelse

Det som gör att vi kan röra oss är musklerna som skapar rörelser genom att dra ihop och sträcka ut sig. Det är omöjligt att leva utan dem. De hjälper oss med allt möjligt, att pumpa runt blodet, att röra oss, att prata och en massa annat. Tungan, hjärtat och biceps är exempel på muskler.  Muskler, senor, skelett, leder och fogar bildar tillsammans det vi ibland kallar Rörelseapparaten. Musklerna hjälper inte bara till med att röra oss utan även stadga åt skelettet, skyddar inre organ, att tala, utrycka känslor med hjälp av miner och kroppsspråk och att hålla värmen. Det finns tre typer av muskulatur.

·         Hjärtmuskulatur: Hjärtat är uppbyggt av. Hjärtmuskulaturens cellers sammandragningar skapar en tryckvåg som pumpar ut blodet. Uthållig och stark muskel, men kan inte styras av viljan.

·         Skelettmuskulatur: De flesta stora muskler som finns i armarna och benen är skelettmuskulatur. Sitter fast på bildväven i skelettet och kan styras av viljan. Ej uthållig, dock väldigt snabb.

·         Glatt muskulatur: Finns i många rörformade håligheter i kroppen, bland annat i luftstrupen, matstrupen och tarmsystemet. Kan inte styras av viljan. Är uthållig men långsam. När denna muskulatur drar ihop sig kan den påverka luftintagningen såväl som lufttömningen och blodflödet i kärlen. Får tarm och urin innehållet att pressas vidare.

 


Kul att veta

·           Musklerna utgör halva vår vikt.

·           Det är nervimpulser som styr när cellerna i muskulaturen ska dra ihop sig.

·           En enda nervtråd kan faktiskt styra flera hundra muskelceller i samma muskel.

·           Vår kropp innehåller ca 600 skelettmuskler.

Källa

-          1177  http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/ 

-          Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Glatt_muskulatur

/Moa