Ubbes livsstil

Signaler som styr

Nervsystemet är ett ord som vi kallar ryggmärgen, hjärnan och nerverna gemensamt. Nervsystemet behövs för att våra olika delar av kroppen ska kunna få kontakt med varandra på ett effektivt sätt och samarbeta som en enhet. Nerver finns överallt i oss, de gör att vi känner smärta, kyla och annat som vi behöver veta för att skydda oss. Att nerverna finns överallt längs våran hud gör att vi känner direkt när vi håller på att skadas, till exempel när vi bränner oss, skrapar oss eller sticker oss.

 Cellerna behöver skicka kontakt till varandra vilket de kan göra med hjälp av hormoner (via blodet) eller elektriska impulser som är det snabbaste sättet. En nervimpuls kan ha hela 100 meter per sekund i hastighet!

Hjärnan

Hjärnan är den huvudansvarige mekanismen för hur vi ska agera vid olika tillfällen. Den är alltid verksam även om vi inte är medvetna om det, vare sig det gäller när vi tränar eller sover. När vi sover krävs det att hjärnan är igång för att vi bland annat ska kunna drömma. Under sömnen går en femtedel av energiförbrukningen till att försörja nervsystemet. Hjärnan består av olika delar; lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. De olika delarna har olika uppgifter som du kan se här nedanför.

• Storhjärnan har två olika delar. De kallas höger och vänster hjärnhalva. Därför finns hjärnbalken som håller fast båda delar med otroligt många nervceller som går igenom den. Storhjärnan, liksom alla andra delar av hjärnan, består av nervceller. Just denna del lagrar sina nervceller precis vid ytan vid grå barken. Den grå barken lagrar alla minnen och tänker. Storhjärnan lagrar våra minnen, framkallar våra upplevelser, står för en del av våra logiska tänkanden när vi löser matematik och gör så att vi kommer ihåg hur saker är. Till exempel, om vi ser en ros, kommer vi ihåg att den luktar blommigt och gott, att taggarna är vassa mm. Denna del av hjärnan är vit för att en stor del av nervcellerna är täckta i fett.   
• Lillhjärnan samordnar impulser från bland annat ögonen, balansorganen och musklerna. Detta är en väldigt viktig uppgift då skelettmusklerna behöver få rätt information för att hålla kroppens balans.
• De saker som sker i kroppen men som vi inte kan påverka styrs av hjärnstammen. Den kontrollerar hunger, törst, sexualdrift, tarmarnas aktivitet, andningen och blodtrycket vilket gör den till en väldigt viktig del av hjärnan. Men den har också ett stark samarbete med hypofysen, en körtel som bildar hormoner.

Hjärnan tar emot signaler från sinnesorganen som fungerar som antenner. Sinnesorganen tar emot signaler från omgivningen och gör om dem till elektriska impulser. Impulserna skickas genom nerver till det centrala nervsystemet som består av hjärnan och benmärgen. De nerver som impulserna färdas via kallas för sensoriska nerver.

När vi duckar för att något kommer flygande mot oss är det impulserna som reagerar. När sinnesorganen skickar impulser till hjärnan tolkar den signalerna. Det är så vi utför handlingar när vi känner att vi eller att någon vi bryr oss mycket om är i fara. Då skickar det centrala nervsystemet signaler till våra muskler via något som kallas motoriska nerver. De kontrollerar vår fysiska rörlighet.

Reflexer

De signaler som omedvetet går till musklerna är reflexer. De sker utan att hjärnan fått tolka signalerna, utan kommer då direkt från ryggmärgen. Detta sker ofta när nerverna i kroppen känner att de är i fara. Nerverna skickar då signaler till en sensorisk nerv i ryggmärgen som skickar vidare impulser till en motorisk nerv. Den motoriska nerven som tar emot impulserna har direkt kontakt med musklerna i kroppsdelen som är i fara. Inte förrän efter att reflexerna agerat registrerar hjärnan vad som hänt, därför kan man säga att reflexerna är ”snabbare än tanken”.    

Källor

- Pfizer http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____1663.aspx

-  Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 288, 289, 290, 291, 292


/Moa