Ubbes livsstil

 Alla delar i kroppen samverkar och bildar tillsammans ett system som jobbar för att vi ska fungera. Alla olika delar utför arbeten som gynnar andra delar. Ett exempel är matspjälkningen. Den finns för att vi ska få i oss näringsämnen som tas upp av blodet utanför tarmen.  Blodet för alla näringsämnen till kroppens celler som tillsammans bildar vår kropp, däribland musklerna. Några exempel på muskler är hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen och tungan. Den gör att vi kan göra oss förstådda och känna smaker, vilket vi behöver för att avgöra om maten är lämplig att ätas. Om det ändå skulle komma in bakterier eller virus i kroppen finns immunförsvaret där för att ta kål på dem. Immunförsvaret oskadliggör och tar bort främmande ämnen så att ingenting i kroppen ska smittas eller infekteras av bakterier eller virus.

Man skulle kunna fortsätta så här hur länge som helst. Kroppen innehåller så otroligt många delar som alla är av stor betydelse för att helheten ska fungera!

För att få kroppen att må bra gäller det att ta hand om den. Det gör man genom att ha en balanserad livsstil. Alla faktorer, det vill säga sömn, motion och intag av mat måste balanseras så att kroppen ska kunna göra sina uppgifter. En viktig faktor till ett glädjefyllt liv är att ha en frisk kropp.

Motionen behövs för att ge kroppen styrka och för att förbränna energi. Vår kropp liknar en maskin som är byggd för rörelse. Den mår bäst när vi använder och anstränger den. Matintaget måste balanseras efter motionen för att ge oss precis så mycket energi vi behöver och inte lagra den som fett. Om vi motionerar utan att äta tillräckligt får vi inte i oss nog av de näringsämnen vi behöver för att fungera. Träningen får då negativ inverkan istället för positiv. 

Sömnen är ett läge då vi vilar upp oss så att kroppen kan utföra de viktiga uppgifterna dag efter dag. Sömnen krävs för att helheten ska fungera.

Allt detta bidrar till ett gladare humör och starkare psykisk hälsa vilket ger en bättre vardag!  

 
/Moa

Sovandet är kroppens återhämtning. Det är väldigt viktigt för att vi ska kunna fungera som vi ska. Hjärnan måste få vila, återhämta sig och bearbeta intrycken under dagen. Trötthet gör att vi blir mer mottagliga för stressande och påfrestningar. Därför sover vi ca en tredjedel av våran livstid, för att kroppen ska kunna återhämta sig till att arbeta, dag efter dag. Även om alla behöver mycket sömn, varierar det från individ till individ hur mycket sömn man är beroende av. Barn och tonåringar som utvecklas och lär sig som mest behöver flest timmar sömn.

 

Kroppens återhämtning

Under djupsömnen, som är en av tre stadier av sömnen, återuppbyggs och återhämtas kroppen. Då arbetar hjärnan långsammare och stresshormonerna sjunker till en låg nivå. Du sover som bäst när du varit uppe länge och på rätt tidpunkt. På dagen är kroppens ämnesomsättning hög, och på natten låg, vilket bidrar till en djupare sömn.

Tonåringar är extra beroende av sömn på grund av deras konstanta utvecklande. Under sömnen produceras könshormonerna som sköter utvecklingen av kroppen.

Kroppen fungerar sämre utan sömn

Vid sömnbrist får kroppen mycket svårare att utföra arbete, både fysiska uppgifter som att springa och mentala uppgifter som matteproblem. Sömnen påverkar även hjärnans mättnads- center och blodsockernivån så att vi blir hungrigare, och känner oss mer sugna på sötsaker när vi är trötta.

Vi kan inte bestämma över när vi blir utmattade och inte. Men vi kan göra mycket för att få en så god sömn som möjligt vilket gör att vi blir mer utvilade. Här är ett par tips för en god natt sömn:

• Försök slappna av en timme innan du går och lägger dig så att din kropp och hjärna hinner slappna av och släppa taget om dagens händelser och jobb.
• Skriv ner alla måsten på en lapp till dagen efter. Då slipper du hålla kvar allt medans du sover.
• Undvik att göra läxor eller läsa jobbpapper i sängen, den ska vara en återhämtningszon där man släpper taget om vardagen och pustar ut.
• Ha regelbundna sov- respektive uppstigningstider då vi mår allra bäst om vi har regelbundna rutiner.
• Minska koffein intaget under dagen och drick inte energidrycker timmarna innan du ska sova. Alkohol gör att du lättare somnar men den gör sömnen mer ytligt och mindre djup.
• Sov i ett mörkt, svalt och tyst rum. Om du har för varmt är det svårt att somna.
• Motionera lagom. Kroppen behöver då mer återhämtning och gör det lättare att komma in i djup sömn.

 Källa

-          Vårdguiden http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Somn/#close

-          Umo http://www.umo.se/Kroppen/Somn/

/Moa

Huden som skydd

Huden är ett organ som sitter längst ut på kroppen och är uppdelat i tre olika lager. Lagren kallas överhuden, läderhuden och underhuden.  Hudens främsta uppgift är att skydda kroppens innehåll och för att hålla ihop det till en individ. Men den har väldigt många uppgifter som gynnar oss. Att en fjärdedel av våran kroppsvikt utgörs av huden och att huden tar upp så pass stor plats gör den till det största organet i vår kropp. 

 

 Överhuden

Överhudens översta lager kallas hornlagret. Det lagret består av döda celler som blivit påverkat av hornämne som är ett slags protein. Detta är ett effektivt sätt för att inte överhuden ska bli för tjock. Lagret som finns under det döda lagret som vi ser är lagret med levande celler. I blod dess nedre del ligger tillväxtlagret, där alla celler skapas. Allt eftersom fler celler skapas trycks de äldsta uppåt och tillslut dör de.

 I överhuden finns pigment. Pigment är det färgämne som gör huden brun. Det är ett skydd mot UV-ljuset i solen, som är skadligt för oss. UV-strålningen kan bland annat ge oss hudcancer. Huden blir brunare ju mer UV-ljus som träffar den eftersom att vi ska öka skyddet mot den.  

 Det finns många som väljer att sola solarium på vintern för att vara bruna även när solen inte längre är särskilt stark. Solarium är en maskin med lampor som skickar ut UV-ljus. Men om man gör detta för ofta, mer än 10 gånger per år ökar riskerna för hudcancer mycket. Huden åldras också i förtid om man solar för mycket, i solarium eller på stranden.  

 Du har nog hört att man inte ska sitta inne för mycket av mamma eller pappa någon gång. En av anledningarna till detta är att solens strålar, med UV-ljus i, bildar D-vitamin i huden vilket är nyttigt för oss. Alltså är ljuset bara skadligt för oss i för hög dos.

 
Läderhuden

Läderhuden sitter under och är tjockare än överhuden. Den består av proteintrådar som är starka och elastiska för att den ska vara lätt att böja. Dessa trådar minskar ju äldre vi blir. Huden blir då mindre elastisk, och det är därför gamla människor ofta är rynkiga.

 Läderhuden är det mellersta lagret vilket gör det väldigt passande att det innehåller mycket blodkärl. De behövs för att ge cellerna i huden näring och syre, precis som vilka andra celler som helst. Blodkärlen hjälper också till att hålla huden i rätt temperatur genom att reglera hur mycket  som passerar genom dem. När vi fryser drar kärlen ihop sig för att blodet ska färdas i mindre mängd genom huden.

Hårsäckarna är som små påsar där hårstråna växer ut. De sitter ihop med pyttesmå muskler som späns vid kyla och därför reser hårstråna sig när vi blir kalla. När hårstråna reser sig kallas det att vi får gåshud.

 
Svettkörtlarna sitter i läderhuden. De producerar svett som är ett effektivt medel för att inte överhettas. Vid avdunstningen av svett går det åt värme vilket gör att vi blir kylda. Svett luktar inte när det först kommer på huden. Bakterier som lever på huden och livnär sig på ämnen i svett bildar avfallsämnen som utsöndrar lukten vi associerar med svett.

Underhuden

Underhuden innehåller fettceller som lagrar fett. Fett fungerar dels som reservenergi för kroppen men isolerar även mot kyla.  

 

Källa

-         Huddoktor http://huddoktor.com/patient/Läderhuden/247.html

-         Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 274, 275, 276, 277



/Moa

Signaler som styr

Nervsystemet är ett ord som vi kallar ryggmärgen, hjärnan och nerverna gemensamt. Nervsystemet behövs för att våra olika delar av kroppen ska kunna få kontakt med varandra på ett effektivt sätt och samarbeta som en enhet. Nerver finns överallt i oss, de gör att vi känner smärta, kyla och annat som vi behöver veta för att skydda oss. Att nerverna finns överallt längs våran hud gör att vi känner direkt när vi håller på att skadas, till exempel när vi bränner oss, skrapar oss eller sticker oss.

 Cellerna behöver skicka kontakt till varandra vilket de kan göra med hjälp av hormoner (via blodet) eller elektriska impulser som är det snabbaste sättet. En nervimpuls kan ha hela 100 meter per sekund i hastighet!

 

Hjärnan

Hjärnan är den huvudansvarige mekanismen för hur vi ska agera vid olika tillfällen. Den är alltid verksam även om vi inte är medvetna om det, vare sig det gäller när vi tränar eller sover. När vi sover krävs det att hjärnan är igång för att vi bland annat ska kunna drömma. Under sömnen går en femtedel av energiförbrukningen till att försörja nervsystemet. Hjärnan består av olika delar; lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. De olika delarna har olika uppgifter som du kan se här nedanför.

• Storhjärnan har två olika delar. De kallas höger och vänster hjärnhalva. Därför finns hjärnbalken som håller fast båda delar med otroligt många nervceller som går igenom den. Storhjärnan, liksom alla andra delar av hjärnan, består av nervceller. Just denna del lagrar sina nervceller precis vid ytan vid grå barken. Den grå barken lagrar alla minnen och tänker. Storhjärnan lagrar våra minnen, framkallar våra upplevelser, står för en del av våra logiska tänkanden när vi löser matematik och gör så att vi kommer ihåg hur saker är. Till exempel, om vi ser en ros, kommer vi ihåg att den luktar blommigt och gott, att taggarna är vassa mm. Denna del av hjärnan är vit för att en stor del av nervcellerna är täckta i fett.   
• Lillhjärnan samordnar impulser från bland annat ögonen, balansorganen och musklerna. Detta är en väldigt viktig uppgift då skelettmusklerna behöver få rätt information för att hålla kroppens balans.
• De saker som sker i kroppen men som vi inte kan påverka styrs av hjärnstammen. Den kontrollerar hunger, törst, sexualdrift, tarmarnas aktivitet, andningen och blodtrycket vilket gör den till en väldigt viktig del av hjärnan. Men den har också ett stark samarbete med hypofysen, en körtel som bildar hormoner.

Impulser

Hjärnan tar emot signaler från sinnesorganen som fungerar som antenner. Sinnesorganen tar emot signaler från omgivningen och gör om dem till elektriska impulser. Impulserna skickas genom nerver till det centrala nervsystemet som består av hjärnan och benmärgen. De nerver som impulserna färdas via kallas för sensoriska nerver.

När vi duckar för att något kommer flygande mot oss är det impulserna som reagerar. När sinnesorganen skickar impulser till hjärnan tolkar den signalerna. Det är så vi utför handlingar när vi känner att vi eller att någon vi bryr oss mycket om är i fara. Då skickar det centrala nervsystemet signaler till våra muskler via något som kallas motoriska nerver. De kontrollerar vår fysiska rörlighet.

Reflexer

De signaler som omedvetet går till musklerna är reflexer. De sker utan att hjärnan fått tolka signalerna, utan kommer då direkt från ryggmärgen. Detta sker ofta när nerverna i kroppen känner att de är i fara. Nerverna skickar då signaler till en sensorisk nerv i ryggmärgen som skickar vidare impulser till en motorisk nerv. Den motoriska nerven som tar emot impulserna har direkt kontakt med musklerna i kroppsdelen som är i fara. Inte förrän efter att reflexerna agerat registrerar hjärnan vad som hänt, därför kan man säga att reflexerna är ”snabbare än tanken”.    

 

Källor

- Pfizer http://www.pfizer.se/Sites/PfizerSE/Templates/Extension____1663.aspx

-  Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 288, 289, 290, 291, 292


/Moa

I en människa finns det ca 5 liter blod. Blodet pumpas runt av hjärtat. Hjärtmusklerna skickar ut en tryckvåg genom att spännas och det är vad vi känner när vi tar puls. Blodets uppgifter är väldigt viktiga för oss. Det transporterar näringsämnen till delarna på kroppen, värmer oss och hjälper till i immunförsvaret genom de vita blodkropparna.

Blodomloppet är uppdelat i två kretslopp, stora kretsloppet och lilla kretsloppet. Det lilla kretsloppet består av lungor och hjärta medan det stora består av hjärta, tarmar, vävnader och organ.

 

Blodets väg genom kroppen

1.      Det första som händer när man andas in är att blodet tar upp syret och lämnar samtidigt ifrån sig avfallsämnet koldioxid. Koldioxiden lämnar kroppen när man andas ut.

2.      Blodet åker sedan mot hjärtat där det skjuts vidare till hela kroppens celler. De blodkärl som leder blod bort från hjärtat kallas artärer och brukar ritas röda på bilder.

3.      När syret lämnats ut till cellerna så att de kan utföra sitt jobb förs blodet vidare mot tarmen. I tarmen hämtar det upp näringsämnen.

4.      Blodet delar upp sig och ger på så sätt näringsämnen och syre till alla vävnaders och organs celler. Blodet förs ut till varje del i kroppen genom kapillärer som är de minsta blodkärlen i kroppen. De är så små att vi inte skulle kunna se dem.

Precis som vilka andra celler som helst behöver vävnaderna och organen syre och näringsämnen för att få helheten att fungera. Alla delar, oavsett om det är en liten nervtråd eller hjärtat behövs för att vi ska må bra!

5.      Blodet tar med sig koldioxid tillbaka mot hjärtat i blodkärl som kallas vener och brukar ritas blå på bilder.

6.      I hjärtat får blodet mer fart mot lungorna.

Den här resan upprepas varje dag så länge vi lever.

Blodets innehåll

Blodet innehåller till största delen blodplasma. Det är en svagt gulfärgad vätska som består av vatten till 90 procent och andra näringsämnen, bland annat proteiner. Vätskan utgör den största delen av blodet, där blodkropparna flyter fritt.

Alla vita blodkroppar är mycket viktiga. De två huvudtyperna i vita blodkroppar, granulocyter och lymfocyter, är båda en del i immunförsvaret. Immunförsvaret har som uppgift att känna igen och döda infektioner, virus, bakterier eller sjuka kroppsceller som cancerceller. Alla vita blodkroppar har faktiskt en liten uppgift i immunförsvaret.

De röda blodkropparna innehåller ett färgämne som kallas hemoglobin. Det är detta färgämne som färgar blodet rött. De röda blodkropparna transporterar syret vi får när vi andas till alla celler i kroppen och tar med resterna av cellandningen (koldioxid) tillbaka så att vi kan andas ut det.

Blodplättarna får blodet att levra sig när vi blöder så att vi blir mer tåliga och inte förblöder för minsta lilla sår.

Hjärtat

Den muskel som sitter på vänster sida ovanför bröstet och bredvid axeln är hjärtat. Hjärtat är ungefär lika stor som en knytnäve och har bara har en uppgift, dock en viktig sådan; att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra rum som kallas vänster förmak, vänster kammare, höger förmak och höger kammare.

Pulsen
Pulsen är det vi känner när vi sätter två fingrar mot halsens sida. Den orsakas av hjärtat när det pumpar blodet runt i kroppen. Vilopulsen är pulsen vi har när vi vilar, dvs när vi inte anstränger oss fysiskt. En genomsnittlig person har ca 70 slag per minut i viloläge och därför säger man att den personen har 70 i vilopuls. När man tränar påverkas musklernas celler så att de inte behöver lika mycket syre för att klara sina uppgifter. Därför slipper hjärtat jobba lika hårt för att pumpa runt blodet som för med sig syret. Detta kallar vi kondition.


Vener
Blodkärl som leder blod mot hjärtat kallas vener. Kapillärerna sluter sig ut till venerna igen och tar det tillbaka mot hjärtat. I venerna hjälper musklerna till att få tillbaka blodet till hjärtat. Hjärtats pumpning är inte tillräckligt kraftfull för att pumpa tillbaka det igen, så därför klämmer musklerna på venerna och får blodet att fortsätta framåt.  Klaffarna finns också där för att hjälpa till. De får blodet att åka i rätt riktning genom att öppna och stänga sig, så som bilder visar.

 

 
Taggarna som går ut från venens väggar kallas klaffar och det röda är muskler som spänner sig för att  trycka vidare blodet.

Artärer                                               
Artärer är blodkärl som leder blod ut från hjärtat. Den största artären kallas aortan, som är början på hela blodomloppet. Den sitter närmast hjärtat. Det är den som förgrenar sig mer och mer till de blir kapillärer.

Förmaken och kammarna
Hjärtats fyra rum kallas förmak och kamrar. Hjärtat är uppdelat i två halvor, vänster halva och höger halva. Höger är den halvan som sitter närmast höger arm. Den högra sidan av hjärtat brukar ritas blå på bilder medan den vänstra ritas röd. Förmaken tar in blod från venerna, sedan åker blodet till kammarna som skickar ut det till artärerna.

 Klaffarna
Klaffarna får blodet att åka i rätt riktning genom att automatiskt stänga sig när blodströmmen vänder. De sitter mellan förmaken, kamrarna och blodkärlen som går ut ur hjärtat. Det finns två typer av klaffar, segelklaffar och fickklaffar.

 Fickklaffarna sitter där lungpulsådern lämnar höger kammare och där aortan lämnar vänster kammare.

 Segelklaffarna sitter mellan båda förmaken och kamrarna. De har fått sitt namn efter att de ser ut som ett segel med trådar längs kanterna som fäster i muskelbuntar. När hjärtat dras samman trycks de ihop så att seglen blir täta.   

Visste du att:

·      Ljudet vi hör som vi associerar med hjärtats slag hörs inte på grund av pumpningarna som många tror, utan på att hjärtklaffarna stängs.

·      Hjärtat är ungefär lika stor som en knyten näve.

·      Ett hjärta slår ca 2,5 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid.

·      När man är 80 år har hjärtat transporterat drygt 200 miljoner liter blod.

·      Ju större djuret är desto färre hjärtslag har det. Blåvalens hjärta slår 9 gånger per minut medan kolibrins hjärta slår 1200 gånger när den ”flaxar” som snabbast.

·      En pacemaker väger ca 20 gram och den första gången den opererades in på en patient var 1958.  

 

 

  Källa:

-          1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/

-          Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 252, 253, 254

-         
-          Allt om vetenskap http://www.alltomvetenskap.se/hjartat.aspx?article=1040  

-          Hjärt- lungfonden http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Sa-fungerar-hjartat-och-lungorna/Hjartat/

-          Titano biologi. Av: Henriksson, Anders (2008) sid. 254, 255

-          1177 http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/?ar=True
- Nationalencyklopedin (NE)

/Moa

Matspjälkningssystemet

Matspjälkningssystemet är namnet för matens långa väg genom kroppen. Det behövs för att vi ska kunna ta upp alla näringsämnen som maten innehåller. Men för att vi ska kunna ta upp ämnena måste ibland molekylerna först delas upp i mindre delar för att blodkärlen strax utanför tarmens väggar ska kunna ta upp dem. Detta sker med hjälp av enzymer. De kontrollerar de kemiska reaktionerna i kroppen och delar upp proteiner, fett och en del kolhydrater vars molekyler är för stora för att tas upp. När kroppen har tagit upp alla näringsämnen blir den resterande delen som inte behövs till avfallsämnen. Avfallsämnen kommer för det mesta ut genom urinen eller genom ändtarmen. Näringsämnena behövs för att vår kropp ska kunna fungera bra, både när vi är friska och när vi är sjuka eller skadade. Här ska jag försöka förklara hur det går till!

 

Munhålan

I munhålan tuggas och sönderdelas maten. Smak- och luktsinnet kontrollerar om maten är okej att äta. Vi känner oftast av om maten är för gammal, innehåller bakterier och andra saker som gör att maten är skadlig för oss. När vi känner lukt eller smak av mat utsöndras saliv från spottkörtlarna. I saliven finns ett enzym så kallad amylas som börjar med att bryta ner de första kolhydraterna, stärkelse.  

Matstrupen

I matstrupen finns muskler längs väggarna som leder ner till magsäcken. Musklerna späns och pressar på det sättet vidare maten neråt. Det är därför det fungerar att stå på händer och ändå få maten till magsäcken, allt tack vare de effektiva musklerna.

Magsäcken

När maten landar i magsäcken rör sig musklerna i väggen så att maten blandas samtidigt som magen bildar saltsyra. När maten påverkas av saltsyran kan den döda eventuella bakterier och andra ämnen i maten som inte är bra för oss. Magsaften innehåller också enzymer som påbörjar nedbrytningen av proteiner.

Tolvfingertarmen

Tolvfingertarmen har fått sitt namn genom att den är ungefär lika lång som 12 fingrar på bredden. I tolvfingertarmen tillkommer bukspott från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Bukspottet har olika egenskaper. Den kan neutralisera saltsyran med basiskt och den har även olika enzymer i sig som sönderdelar protein, fett och kolhydrater. Utan saltsyran slipper tarmens väggar skadas av den genom frätning. Gallan är nästan precis som diskmedel eftersom att det sönderdelar fett i små droppar. På det sättet blir det enklare för fettet att delas upp i ännu mindre delar av enzymerna.

Tunntarmen

I tunntarmen avslutas nedbrytningen av fett, kolhydrater och protein. Som jag tidigare nämnt tas de sönderdelade näringsämnena upp av blodet som rinner utanför tunntarmens väggar.

Tjocktarmen

Där tjocktarmen och tunntarmen möts finns en liten kort snutt av en tarm som troligtvis ingick i våra förfäders tarmsystem. Den kallas blindtarmen. Man vet inte vad den har för funktion idag.

Tjocktarmens främsta uppgift är att suga ut nästan allt vatten ur maten. Det är väldigt mycket, tarminnehållet består vid det här laget till 80 procent av vatten. När vattnet sugits ut blir avföringen lagom hård så att den kan komma ut på ett bra sätt. Det gör att vi inte behöver dricka lika mycket som om vätskan följt med avföringen.

I tjocktarmen lever även goda bakterier som är nyttiga för oss. De påverkar oss positivt eftersom att de äter näringsämnen vi själva inte haft nytta av och samtidigt tillverkar bra ämnen, bland annat K-vitamin.

Ändtarmen    

Avföringen lämnas genom ändtarmen.


Källor:
- Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 244
- Folkbildning. http://www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm 

/Moa

Skelett och muskler är något som ingen människa kan leva utan. Hjärtat är till exempel en muskel. Med hjälp av hjärtat transporterar blodet näringsämnen och syre till kroppens olika delar. Hjärtat, liksom hjärnan, skyddas av kraftiga ben kallade kraniet och revbenen. Skelettet håller upp hela kroppen, gör så att musklerna och andra vävnader och organ hålls på plats. Det skyddar även ömtåliga organ med hjälp av stommen. Skelettet består faktiskt av celler, små byggstenar som hela vår kropp är uppbyggd av. Cellerna som lagrar kalk mellan dem vilket blir till den hårda vävnad vi kallar skelettet. Skelettbenen är ihåliga. Inuti dem finns benmärgen, och i benmärgen finns stamceller som bildar blodkropparna.

Källor

- Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 278

 

Lederna gör skelettet rörligt

Det som gör skelettet rörligt är lederna. De sitter i slutet på ett ben och i början till ett annat, för att hålla ihop dem och samtidigt få dem att kunna böja sig i olika vinklar i förhållande till varandra. Det ger också skelettet stadga för att göra hållningen så stabil som möjligt. Mellan varje ben finns olika delar av leden som gör det lätt att böja våra ben, armar, fingrar och tår med mera. En led består av ledbrosk och en ledspalt med ledvätska. Brosket är hårt och halt vilket gör att det inte låter eller skrapar när vi rör oss men gör även att ytorna hållbarare. Lederna gör alltså så att benen kan röra sig med hjälp av ändarnas form. De sitter som pusselbitar mot varandra, som i bilden nedan. Den delen som är formad inåt som en grop kallas ledpanna och den som buktar ut är ledhuvudet. Runt om leden sitter en skyddande väv, nämligen ledkapseln. Denna är ett skydd mot eventuella smällar och förhindrar att leden hoppar ut eller gör skadande rörelser. Vissa ställen på ledkapseln stärks av ligament/ledband.

 
De viktigaste lederna i kroppen är nackleden, ryggradslederna, axelleden, knäleden, höftleden och armbågsleden.

Källor

 -1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Skelett-och-leder/ 

Benmärgen

Ryggmärgen är en svampaktig massa som finns inne i alla kroppens ben. Det finns två typer av benmärg, varav den ena är en gul benmärg som är rik på fett. Den finns mest hos vuxna. Hos en nyfödd är hela benmärgen röd, men den blir gulare ju äldre man blir. Den svagt röda benmärgen har som uppgift är att producera blodkroppar. Det finns tre olika sorter av blodkroppar; vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

Källor

- Barncancerfonden http://www.barncancerfonden.se/Fakta/Fragor-svar/Varfor-maste-man-transplantera-benmarg-hos-vissa-barn-med-leukemi/

- Cancerfonden http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Leukemi/Sa-fungerar-Leukemi/  

- Nationalencyklopedin http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=126452&originalURI=/benm%25C3%25A4rg

Musklerna ger upphov till rörelse

Det som gör att vi kan röra oss är musklerna som skapar rörelser genom att dra ihop och sträcka ut sig. Det är omöjligt att leva utan dem. De hjälper oss med allt möjligt, att pumpa runt blodet, att röra oss, att prata och en massa annat. Tungan, hjärtat och biceps är exempel på muskler.  Muskler, senor, skelett, leder och fogar bildar tillsammans det vi ibland kallar Rörelseapparaten. Musklerna hjälper inte bara till med att röra oss utan även stadga åt skelettet, skyddar inre organ, att tala, utrycka känslor med hjälp av miner och kroppsspråk och att hålla värmen. Det finns tre typer av muskulatur.

·         Hjärtmuskulatur: Hjärtat är uppbyggt av. Hjärtmuskulaturens cellers sammandragningar skapar en tryckvåg som pumpar ut blodet. Uthållig och stark muskel, men kan inte styras av viljan.

·         Skelettmuskulatur: De flesta stora muskler som finns i armarna och benen är skelettmuskulatur. Sitter fast på bildväven i skelettet och kan styras av viljan. Ej uthållig, dock väldigt snabb.

·         Glatt muskulatur: Finns i många rörformade håligheter i kroppen, bland annat i luftstrupen, matstrupen och tarmsystemet. Kan inte styras av viljan. Är uthållig men långsam. När denna muskulatur drar ihop sig kan den påverka luftintagningen såväl som lufttömningen och blodflödet i kärlen. Får tarm och urin innehållet att pressas vidare.

 


Kul att veta

·           Musklerna utgör halva vår vikt.

·           Det är nervimpulser som styr när cellerna i muskulaturen ska dra ihop sig.

·           En enda nervtråd kan faktiskt styra flera hundra muskelceller i samma muskel.

·           Vår kropp innehåller ca 600 skelettmuskler.

 

Källa

-          1177  http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/ 

-          Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Glatt_muskulatur

/Moa