Ubbes livsstil

I en människa finns det ca 5 liter blod. Blodet pumpas runt av hjärtat. Hjärtmusklerna skickar ut en tryckvåg genom att spännas och det är vad vi känner när vi tar puls. Blodets uppgifter är väldigt viktiga för oss. Det transporterar näringsämnen till delarna på kroppen, värmer oss och hjälper till i immunförsvaret genom de vita blodkropparna.

Blodomloppet är uppdelat i två kretslopp, stora kretsloppet och lilla kretsloppet. Det lilla kretsloppet består av lungor och hjärta medan det stora består av hjärta, tarmar, vävnader och organ.

 

Blodets väg genom kroppen

1.      Det första som händer när man andas in är att blodet tar upp syret och lämnar samtidigt ifrån sig avfallsämnet koldioxid. Koldioxiden lämnar kroppen när man andas ut.

2.      Blodet åker sedan mot hjärtat där det skjuts vidare till hela kroppens celler. De blodkärl som leder blod bort från hjärtat kallas artärer och brukar ritas röda på bilder.

3.      När syret lämnats ut till cellerna så att de kan utföra sitt jobb förs blodet vidare mot tarmen. I tarmen hämtar det upp näringsämnen.

4.      Blodet delar upp sig och ger på så sätt näringsämnen och syre till alla vävnaders och organs celler. Blodet förs ut till varje del i kroppen genom kapillärer som är de minsta blodkärlen i kroppen. De är så små att vi inte skulle kunna se dem.

Precis som vilka andra celler som helst behöver vävnaderna och organen syre och näringsämnen för att få helheten att fungera. Alla delar, oavsett om det är en liten nervtråd eller hjärtat behövs för att vi ska må bra!

5.      Blodet tar med sig koldioxid tillbaka mot hjärtat i blodkärl som kallas vener och brukar ritas blå på bilder.

6.      I hjärtat får blodet mer fart mot lungorna.

Den här resan upprepas varje dag så länge vi lever.

Blodets innehåll

Blodet innehåller till största delen blodplasma. Det är en svagt gulfärgad vätska som består av vatten till 90 procent och andra näringsämnen, bland annat proteiner. Vätskan utgör den största delen av blodet, där blodkropparna flyter fritt.

Alla vita blodkroppar är mycket viktiga. De två huvudtyperna i vita blodkroppar, granulocyter och lymfocyter, är båda en del i immunförsvaret. Immunförsvaret har som uppgift att känna igen och döda infektioner, virus, bakterier eller sjuka kroppsceller som cancerceller. Alla vita blodkroppar har faktiskt en liten uppgift i immunförsvaret.

De röda blodkropparna innehåller ett färgämne som kallas hemoglobin. Det är detta färgämne som färgar blodet rött. De röda blodkropparna transporterar syret vi får när vi andas till alla celler i kroppen och tar med resterna av cellandningen (koldioxid) tillbaka så att vi kan andas ut det.

Blodplättarna får blodet att levra sig när vi blöder så att vi blir mer tåliga och inte förblöder för minsta lilla sår.

Hjärtat

Den muskel som sitter på vänster sida ovanför bröstet och bredvid axeln är hjärtat. Hjärtat är ungefär lika stor som en knytnäve och har bara har en uppgift, dock en viktig sådan; att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra rum som kallas vänster förmak, vänster kammare, höger förmak och höger kammare.

Pulsen
Pulsen är det vi känner när vi sätter två fingrar mot halsens sida. Den orsakas av hjärtat när det pumpar blodet runt i kroppen. Vilopulsen är pulsen vi har när vi vilar, dvs när vi inte anstränger oss fysiskt. En genomsnittlig person har ca 70 slag per minut i viloläge och därför säger man att den personen har 70 i vilopuls. När man tränar påverkas musklernas celler så att de inte behöver lika mycket syre för att klara sina uppgifter. Därför slipper hjärtat jobba lika hårt för att pumpa runt blodet som för med sig syret. Detta kallar vi kondition.


Vener
Blodkärl som leder blod mot hjärtat kallas vener. Kapillärerna sluter sig ut till venerna igen och tar det tillbaka mot hjärtat. I venerna hjälper musklerna till att få tillbaka blodet till hjärtat. Hjärtats pumpning är inte tillräckligt kraftfull för att pumpa tillbaka det igen, så därför klämmer musklerna på venerna och får blodet att fortsätta framåt.  Klaffarna finns också där för att hjälpa till. De får blodet att åka i rätt riktning genom att öppna och stänga sig, så som bilder visar.

 

 
Taggarna som går ut från venens väggar kallas klaffar och det röda är muskler som spänner sig för att  trycka vidare blodet.

Artärer                                               
Artärer är blodkärl som leder blod ut från hjärtat. Den största artären kallas aortan, som är början på hela blodomloppet. Den sitter närmast hjärtat. Det är den som förgrenar sig mer och mer till de blir kapillärer.

Förmaken och kammarna
Hjärtats fyra rum kallas förmak och kamrar. Hjärtat är uppdelat i två halvor, vänster halva och höger halva. Höger är den halvan som sitter närmast höger arm. Den högra sidan av hjärtat brukar ritas blå på bilder medan den vänstra ritas röd. Förmaken tar in blod från venerna, sedan åker blodet till kammarna som skickar ut det till artärerna.

 Klaffarna
Klaffarna får blodet att åka i rätt riktning genom att automatiskt stänga sig när blodströmmen vänder. De sitter mellan förmaken, kamrarna och blodkärlen som går ut ur hjärtat. Det finns två typer av klaffar, segelklaffar och fickklaffar.

 Fickklaffarna sitter där lungpulsådern lämnar höger kammare och där aortan lämnar vänster kammare.

 Segelklaffarna sitter mellan båda förmaken och kamrarna. De har fått sitt namn efter att de ser ut som ett segel med trådar längs kanterna som fäster i muskelbuntar. När hjärtat dras samman trycks de ihop så att seglen blir täta.   

Visste du att:

·      Ljudet vi hör som vi associerar med hjärtats slag hörs inte på grund av pumpningarna som många tror, utan på att hjärtklaffarna stängs.

·      Hjärtat är ungefär lika stor som en knyten näve.

·      Ett hjärta slår ca 2,5 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid.

·      När man är 80 år har hjärtat transporterat drygt 200 miljoner liter blod.

·      Ju större djuret är desto färre hjärtslag har det. Blåvalens hjärta slår 9 gånger per minut medan kolibrins hjärta slår 1200 gånger när den ”flaxar” som snabbast.

·      En pacemaker väger ca 20 gram och den första gången den opererades in på en patient var 1958.  

 

 

  Källa:

-          1177 http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/

-          Titano biologi. Av Henriksson, Anders (2008) sid. 252, 253, 254

-         
-          Allt om vetenskap http://www.alltomvetenskap.se/hjartat.aspx?article=1040  

-          Hjärt- lungfonden http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Sa-fungerar-hjartat-och-lungorna/Hjartat/

-          Titano biologi. Av: Henriksson, Anders (2008) sid. 254, 255

-          1177 http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/?ar=True
- Nationalencyklopedin (NE)

/Moa